Likabehandlingsplan för Persbergs Friskola 2011/2012 

 

Planen gäller för:

Alla elever på Persbergs Friskola.

All personal som arbetar på Persbergs Friskola.

Ansvarig rektor: Angelica Tsering

 

 

Den 1 april 2006 kom en ny lag (14 a kapitlet i skollagen) mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Lagen tar upp barns och elevers lika rättigheter. Den ska motverka diskriminering på grund av kön, etnicitet, religion, sexuell läggning eller funktionshinder. Lagen har också till ändamål att motverka annan kränkande behandling.

Varje förskola och skola ska arbeta fram en likabehandlingsplan som beskriver hur man ska arbeta för trygghet och respekt, och mot diskriminering och kränkande behandling.

 

Den nya lagen gäller såväl när personal kränker eller diskriminerar andra anställda eller elever, som när elever kränker eller diskriminerar andra elever eller anställda.

 

Likabehandlingsplanen ska upprättas årligen. Vi har nolltolerans mot kränkningar. Likabehandlingsplanen beslutas av rektor efter yttrande från lärare och personal, representanter för vårdnadshavarna och elevrådet.

 

 

 

 Innehållsförteckning

 

Persbergs Friskolas vision 4

Vår syn 4

Det demokratiska uppdraget och läroplanen 4

Vad är kränkande behandling? 5

Förebygga och upptäcka, utsatthet, trakasserier och kränkningar 7

Genomförande 7

Förebyggande arbete på Persbergs Friskola 2011/2012..…………………………………10

Nulägesanalys och kartläggning 2011/2012...……………………………………………...11

Övriga planeringar för 2011/2012…...……………………………………………………..12

Uppföljning av arbetet 2011/2012……...…………………………………………………...12

Att utreda utsatthet, trakasserier och kränkningar………………………………………13

Att åtgärda utsatthet, trakasserier och kränkningar……………………………………..14

Handlingsplan vid utredning och åtgärder mot utsatthet, trakasserier och kränkningar………………………………………………………………………………….15

Särskild information till elever och vårdnadshavare……………………………………..18

Dokumentation av diskriminering eller kränkande behandling…………………………19

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Persbergs Friskolas vision

Alla ska känna sig respekterade och lika mycket värda samt känna trygghet, glädje, gemenskap och trivsel i skolan. Ingen ska behöva vara rädd i skolan eller på skolgården. Vi vuxna har tillsammans med barnen ansvaret för att ingen blir illa behandlad i skolan. Vi arbetar aktivt för att motverka diskriminering eller annan kränkande behandling. Tillsammans skapar vi en trygg och trivsam atmosfär och skolmiljö på Persbergs Friskola.

 

Vår syn

Diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är olagliga handlingar. Om det förekommer kommer vi alltid att reagera starkt och tydligt. Vi accepterar aldrig någon form av mobbing eller annat kränkande beteende. Så snart skolan får kännedom om att kränkningar förekommer skall uppgifterna utredas. Utredningen skall ske med all möjlig hänsyn till den utsatte och övriga inblandade. Den som upptäcker kränkningen meddelar rektor och rådgör med rektor. Rektor fattar beslut om på vilket sätt vi ska agera.

 

Det demokratiska uppdraget och läroplanen

Skolan har ett stort uppdrag när det gäller att förankra och förmedla samhällets demokratiska värden. Demokratin skall utgöra grunden för all verksamhet i skolan. I läroplanerna fastslås de värden som förskolan och skolan ska gestalta och förmedla:

Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta.

All planering, alla aktiviteter och utvärderingar skall genomsyras av ett gemensamt förhållningssätt som präglas av respekt, solidaritet och tolerans. I läroplanerna förtydligas det demokratiska uppdraget och den värdegrund som kommer till uttryck i skollagen. Det innebär bl.a. att skolan ska främja förståelse för andra människor och utveckla en förmåga till inlevelse i andra människors situation. Ingen i skolan skall utsättas för diskriminering. Alla tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling skall aktivt motverkas.

Det demokratiska uppdraget, som är formulerat i skollagen, läroplaner och kursplaner, består av olika delar :

Att främja barns och ungas lärande om demokrati och värdegrund.

Att verka i demokratiska arbetsformer där elever, personal och föräldrar har inflytande och är delaktiga.

Att förankra de demokratiska värdena, värdegrunden, i syfte att utveckla demokratiska samhällsmedborgare.

Att motverka alla former av kränkande behandling.

 

Uppdraget omfattar alla som är verksamma inom skolans verksamhet.

 

Vad är kränkande behandling?

 

Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde, vilket är ett uttryck för makt och förtryck. Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkande behandling kan äga rum i alla miljöer och när som helst. De kan utföras av och drabba såväl barn och ungdomar som vuxna. Vårt arbete mot diskriminering och kränkningar skall därför alltid innehålla alla de perspektiv som detta kan innebära dvs kränkningar mellan elev - elev, elev - personal, personal - elev och personal - personal. Ingen ska diskrimineras eller kränkas. Den som uppger att han eller hon blivit kränkt ska alltid tas på allvar.

Kränkningar kan vara

Fysiska	t ex slag, sparkar, fasthållning, krokben och knuffar
Verbala	t ex svordomar, fula ord, förolämpningar, fniss, skratt, att bli hotad
Psykosociala	t ex att bli utsatt för utfrysning, uteslutning, ryktesspridning, miner, suckar, gester, negativt kroppsspråk
Text- och bildburna	t ex klotter, brev, lappar, e-post, chat, bloggar, sms och mms

 

 

Likabehandlingsplanen omfattar arbetet mot:

 

Mobbning	Upprepad negativ handling när någon eller några under en tid medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan person skada eller obehag.
Diskriminering	Negativ och kränkande behandling av individer eller grupper av individer utifrån diskrimineringsgrunder som kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Diskriminering kan också vara att t ex strukturer och arbetssätt upplevs som kränkande.
Trakasserier	Ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som 1. har samband med a) etnisk tillhörighet b) religion eller annan trosuppfattning c) funktionshinder d) kön 2. är av sexuell natur (sexuella trakasserier)
Annan kränkande behandling	Ett uppträdande som på annat sätt kränker ett barns eller en elevs värdighet.
Rasism	En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper. Mot bakgrund av en sådan uppfattning ses vissa folkgrupper som mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera.
Främlingsfientlighet	Rädsla för eller motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika
Homofobi	Starkt negativ syn på homo-och bisexualitet och homo- och bisexuella personer
Sexism	Negativ betraktelse-eller handlingssätt mot en individ vars könsidentitet och/eller könsuttryck skiljer sig från normen för det kön som registrerats för personen vid födseln.

 

(Definitionerna är hämtade ur Skolverkets Allmänna råd. För arbetet med att främja likabehandling.)

 

 

 

Förebygga och upptäcka, utsatthet, trakasserier och kränkningar

 

Mål

 

1. Verksamheten skall utformas på sätt som främjar goda relationer och trygga lärmiljöer.

2. Vårt förebyggande arbete ska vara långsiktigt och omfatta alla former av diskriminering och kränkande behandling

3. Vi ska integrera våra åtgärder som en naturlig del i skolans övriga arbete.

4. Vi ska involvera personal, elever och föräldrar samt ge möjlighet att samtala och reflektera kring förhållningssätt, värderingar, normer och relationer.

5. Våra åtgärder ska baseras på kunskap om elevernas trivsel och förekomster av diskriminering, kränkning eller utsatthet.

6. Vi ska ha rutiner för hur samarbetet ser ut med berörda myndigheter och organisationer såsom socialtjänst och polis.

7. Vi ska ha välutbildad personal i frågor som rör diskriminering, kränkningar och värdegrundsfrågor.

 

Genomförande

1. Det är allas ansvar – skolledning, personal, elever och föräldrar – att skolverksamheten bedrivs så att den främjar goda relationer och ger en trygg läromiljö. Störst ansvar har skolans styrelse och skolans rektor. Alla vuxna har ansvar som viktiga föredömen för eleverna. Skolans elever har ansvar utifrån mognad och ålder. Alla har ansvar att reagera och agera mot mobbning, diskriminering, kränkande behandling och utsatthet. En viktig utgångspunkt i vårt förebyggande arbete är skolans Förväntansdokument som delas ut till alla elever och vårdnadstagare i augusti årligen för att diskuteras i klasserna och tas med hem. Dokumentet innehåller förväntningar på elever, föräldrar och personal samt skolans regler. Det innehåller även skolans handlingsplan vid diskriminering och kränkande behandling.
2. Pedagogerna ansvarar för att det förebyggande arbetet integreras som en naturlig del i skolans arbete samt att detta tas upp i utvecklingssamtalen. Pedagogerna ansvarar för att eleverna får möjlighet att diskutera värdegrundsfrågor och trivsel i klassen och på klassråd/elevråd.
3. Rektor ansvarar för att personalen får möjlighet att diskutera likabehandlingsarbetet.
4. Information om elevernas trivsel och förekomst av kränkande behandlingar skaffas bl.a. genom samtal, intervjuer och trivselenkäter.

 

 

Förebyggande arbete på Persbergs Friskola 2011/2012

Persbergs Friskola arbetar aktivt med förebyggande arbete mot diskriminering. Det är viktigt att det förebyggande arbetet är en naturlig och återkommande del i den vardagliga verksamheten och därmed är under ständig utveckling. För att uppnå skolans mål om en trygg och välkomnande arbetsplats för alla arbetar vi bl.a. med att:

• Alla elever och all personal på skolan blir sedda.
• Alla hälsar på varandra och kan varandras namn.
• Lärarna tar i hand och önskar eleverna en god morgon varje morgon.
• Vi har engagerad och synlig personal.
• Vi gör roliga saker tillsammans på skolan för att skapa en ”vi-känsla” som t.ex. friluftsdagar, utflykter, resor, temadagar, elevens val, pingisturnering, teatrar, pysseldagar, småstjärnorna mm.
• Personalen är ute på rasterna enligt rastvaktschema
• Vi har morgonsamling i klassrummen där vi skapar mysig stämning med högläsning och levande ljus, alla elever får komma till tals genom öppna samtal.
• Vi arbetar med en gemensam genomsyrande värdegrund.
• Utvecklingssamtal utifrån individuell utvecklingsplan (IUP) sker minst en gång per termin. Elevens psykosociala miljö och utveckling är en viktig del av samtalet och frågor om trivsel, kamratskap och relationer tas alltid upp.
• Vi bedriver fadderverksamhet.
• Vi har schemalagda klassråd varje vecka och elevråd första torsdagen i varje månad.
• Kontinuerliga föräldrakontakter. Föräldrar hålls underrättade och delges information i samband med incidenter.
• Vi skickar kontinuerligt ut enkäter angående värdegrunden och kränkandebehandling till föräldrar och elever.
• Vi har klassens regler i de respektive klasserna som eleverna själva skrivit och undertecknat som kontrakt.
• Vi har skolans regler.
•  Träning av konfliktlösning genom att omedelbart vid konfrontationer hjälpa och stödja elever att lösa konflikterna samt i undervisningen samtala om hur man uppträder mot varandra.
• Regelbundna diskussioner om konsekvenser av kränkningar dels ur ett humanistiskt perspektiv (hur man känner sig när man kränks) och dels ur ett konsekvensperspektiv (vilka åtgärder vi vidtar samt vilka påföljder skolan eller samhället vidtar beroende på ålder)
• Diskussioner i klasserna om förebildlighet: äldre elever bör vara positiva förebilder för yngre. Vuxna bör vara förebilder för barn och elever.
•  Överlämningskonferenser för att underlätta för elever som har särskilda behov.

 

 

 

 

 

Nulägesanalys och kartläggning 2011/2012

Nulägesanalys och kartläggning för att förebygga och motverka utsatthet, diskriminering och kränkningar:

All personal	All personal ska dagligen vara uppmärksam på att diskriminering, kränkning eller utsatthet inte förekommer. Var och en som upptäcker detta ska omedelbart agera och följa vår likabehandlingsplan.
Utvecklingssamtal	Under utvecklingssamtalen ska frågan om eventuell förekomst av diskriminering, kränkning eller utsatthet tas upp.
Raster, skolgård, skolskjuts, omklädningsrum och idrott	Det kan vara svårt att upptäcka diskriminering, kränkning eller utsatthet utanför den direkta pedagogiska verksamheten, som lektioner och tiden på fritidshemmen. Personal som har rastvakt eller i övrigt tar del av verksamheten utanför lektionerna, ska vara särskilt uppmärksam.
Frågor och enkäter	Elever ska tillfrågas bl.a. om eventuella förekomster av diskriminering, kränkning eller utsatthet via regelbundna samtal och enkäter.
Kvalitetsredovisningen	I den årliga kvalitetsredovisningen redovisas eventuella förekomster av diskriminering, kränkning eller utsatthet samt likabehandlingsplanen på det sätt som de allmänna råden för kvalitetsarbetet föreskriver.

 

Övriga planeringar för 2011/2012

      Vi arbetar med faddergrupper.

      Vi har åldersintegrerade läsgrupper regelbundet.

      Vi har åldersintegrerad utomhuspedagogik dagar varje onsdag.

 

Uppföljning av arbetet 2011/2012

Uppföljning av denna likabehandlingsplan görs i juni 2012 bland personalen. För elever och vårdnadshavare sker uppföljning via föräldramöten och elevråd. Exempel på frågeställningar som vi kommer att utvärdera.

      Vad har vi åtagit oss att göra under året?

      Har det blivit utfört? Om inte, varför och vem bär ansvaret?

      Har vi nått vårt mål? Om inte, varför? Var målen för högt satta eller var åtgärderna felaktiga eller otillräckliga?

      Vi nådde målet. Beror det på åtgärderna eller var det annat som påverkade?

      Vad kostade åtgärderna? Finns det alternativ som leder till samma mål men som är mindre kostsamma?

      Hur använder vi de här erfarenheterna i nästa likabehandlingsplan?

      Vad gjorde vi som fick effekt? Vad fungerade inte? Bör vi ändra taktik i nästa plan?

      Hur ser det ut idag jämfört med tidigare? Går det åt rätt håll?

      Har åtgärderna gett positiv effekt?

 

 

 Att utreda utsatthet, trakasserier och kränkningar

1. Så snart skolan får kännedom om att kränkningar har inträffat skall uppgifterna utredas. En upplevd känsla av att vara utsatt ska alltid tas på allvar. Utredningen skall alltid ske med all möjlig hänsyn till den utsatte och övriga inblandade. Den som upptäcker kränkningen meddelar omgående rektor. Rådgör med rektor vid osäkerhet om det rör sig om kränkning eller ej. Rektor fattar omgående beslut om på vilket sätt vi går vidare med frågan. Ibland kan det vara tillräckligt att genom några frågor få händelsen klarlagd och därigenom utagerad. En sådan enkel utredning kan bara anses tillräcklig om händelsen varit bagatellartad och situationen därefter är uppklarad och utagerad. När misstanke om kränkande behandling finns skall detta utredas.

2. Vårdnadshavare till elever som är inblandade skall informeras skyndsamt. Personalen måste dock agera genast om situationen är akut.

3. Utredningen skall allsidigt belysa vad som inträffat och omfatta både den som blivit utsatt och den/de som utövat kränkningen.

4. Om personal misstänks för kränkning så ansvarar rektor för utredningen. Om rektor misstänks för kränkning ansvarar skolans styrelse för utredningen.

 5. Vid varje enskilt fall skall en bedömning göras av hur allvarlig kränkningen är och om anmälan till socialtjänsten (socialtjänstlagen 14 kap 1 §), polisen (misstanke om brott) eller Arbetsmiljöverket (händelser som inneburit fara för liv eller hälsa) skall göras. Händelsen kan också behöva anmälas till barn-och ungdomsnämnden. Var och en i personalen har såväl rättighet som skyldighet att göra den här typen av bedömningar. Vid tveksamhet skall kontakt alltid tas med rektor. Skyddsombuden utgör också en resurs i dessa frågor.

6. Utredningen skall alltid dokumenteras av den som har uppdraget att utreda (pedagogisk personal, personal inom elevvård/elevhälsan eller rektor).

Dokumentationen skall innehålla

a. Beskrivning av händelseförlopp, vilka personer som varit inblandade och tidpunkter.

b. Vilka kontakter som vidtas och hur utredningen framskrider

c. Åtgärder, överenskommelser och beslut

d. Beskrivning över uppföljningar

 

Att åtgärda utsatthet, trakasserier och kränkningar

1. Det första som måste ske när någon i verksamheten får kännedom om att ett barn eller en elev är utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling är att få kränkningarna att upphöra och förhindra att de fortsätter.

2. De åtgärder som vidtas skall grundas på utredningen av vad som skett i det enskilda fallet och riktas till såväl den som blivit utsatt som den/de som utövat kränkningen.

3. Åtgärder på individnivå skall syfta till att avhjälpa den akuta situationen liksom att finna mer långsiktiga lösningar. Åtgärdsprogram upprättas för såväl den som är utsatt för kränkning som för den som kränker. Åtgärdsprogrammet upprättas av den/de som utreder.

4. Utifrån det enskilda fallet, skall alltid övervägas om åtgärder också bör vidtas i syfte att förändra förhållanden på grupp - och skolnivå.  För den enskilde handlar det om att få kränkningen att upphöra. I vissa lägen kan händelsen behöva anmälas till barn - och ungdomschefen samt till barn - och ungdomsnämnden. En åtgärd kan vara att flytta en elev som kränker från skolan till en annan skola, ytterst mot elevens vilja. En förflyttning kan ske för att garantera andra elevers trygghet och för att undervisningens kvalitet ska kunna upprätthållas.

6. Om vi på skolan inte själva har den nödvändiga kompetensen för att klara upp situationen, skaffar vi hjälp utifrån (polis, socialtjänsten, barn-och ungdomsförvaltningen).

 

 

 

 

 Handlingsplan vid utredning och åtgärder mot utsatthet, trakasserier och kränkningar

1. Ta reda på fakta

I en situation där kränkning misstänks eller har förekommit börjar den/de som fått rektors uppdrag att utreda med att ta reda på fakta kring vad som har hänt. Exempel på frågeställningar är:

Vad har hänt? Hur har den kränkte blivit utsatt? Vem kränker? Vem är ledaren? Var sker kränkningarna? När sker kränkningarna? Hur länge har kränkningarna pågått?

Det är viktigt med konkreta detaljer. Sådana uppgifter kan oftast fås från vårdnadshavare – men prata också med den kränkte. Uppmana de man frågar om fakta att de inte agerar på egen hand i detta skede, utan gör det i samspel och i överenskommelse med de insatser som görs från skolan. Blanketten ”Dokumentation av diskriminering eller kränkande behandling” används (bifogas).

 

2. Enskilt samtal med den kränkte

Berätta för den utsatta att skolan tänker ta itu med kränkningarna samt att det inte är den kränktes fel att kränkningarna inträffat. Samla ytterligare fakta kring kränkningarna genom att låta den kränkte berätta. Anteckna gärna uttryck och händelser. Det är viktigt att den kränkte kan lita på att skolan kommer att ta itu med kränkningarna. Den kränkte är ofta rädd för att berätta eftersom risken finns att kränkningarna blir värre av det. Redogör därför först för hur du/ni ska gå till väga.

3. Enskilda samtal med den/de som kränker. Därefter sker samtal med den eller de som kränker, en och en, så direkt efter varandra som det är möjligt. Händelsen/händelserna utreds genom att den eller de som kränker berättar vad som hänt. Skolans syn på kränkningar klargörs tydligt. Skolan accepterar inte någon form av kränkningar. Alla kränkningar måste omedelbart upphöra. OBS ! Detta första samtal måste ske utan att de som utsätter andra för kränkningar fått kännedom om vad som är på gång. För att samtalet ska bli så effektivt som möjligt, är det viktigt att inte förbereda kränkarna så att de hinner bygga upp en strategi och ett försvar.

De två personer som ska tala med kränkaren/kränkarna hämtar honom/henne till ett rum där de ska sitta ostört.

a) Presentation

b) Kränkaren ges möjlighet att uttala varför hon/han sitter i detta samtal

c) Tala om vad vi på Persbergs Friskola anser om kränkningar och mobbning. Att markera sitt eget ställningstagande är viktigt. Skolan accepterar inte på några villkor någon form av kränkningar.

d) Tala om vad vi på Persbergs Friskola tänker göra. Tala om för kränkaren att skolan tänker se till att mobbningen tar slut.

e) Fråga kränkaren vad han eller hon skulle kunna göra. Kränkaren får nu se och ta sitt personliga ansvar för sitt handlande, se sin egen del i det som händer utan att ha möjlighet att skylla från sig. Ta chansen att lyssna in samt ge förslag på vad hon eller han tänker göra för att sluta med kränkningarna. Dessa förslag antecknar personalen för att kunna följa upp att förslagen efterlevs. Om kränkaren inte vet vad som ska göras, så vänta. Efter ett tag brukar hon/han komma med förslag. Om det ändå dröjer, fråga henne/honom om hon/han kan göra något åt det som hon eller han gjort mot den kränkte. Samtalet avslutas med att stämma träff dagen efter för att se om förslagen på åtgärder genomförts. Fråga gärna: ”Vad kan du göra för att kränkningarna ska upphöra?” Samtalet bör avslutas med att skolan aldrig kommer att acceptera kränkningar och att kontroller kommer att ske så att kränkningarna verkligen upphör. Förnyad samtalstid bör bokas in för uppföljning.

 

4. Elevernas vårdnadshavare informeras om samtalen. Beroende på elevernas ålder och mognad, vem som leder samtalen, vad som hänt och hur akut händelsen är informeras vårdnadshavarna före eller efter samtalen. Ju yngre eleverna är, desto viktigare är det att vårdnadshavarna informeras om samtalen i förväg. Föräldrarna vill givetvis veta vad som sker med sina barn i skolan. Samtal med föräldrarna är också viktiga för att kunna ge stöd och hjälp samt för att kontrollera att det skett en förbättring. Samtalen med hemmen sker direkt efter de första samtalen. Eleverna uppmanas att själva ta ansvar och berätta där hemma, men personalen klargör tydligt att vi kommer att följa upp det med ett telefonsamtal senare samma

dag.

 

5. Om det bedöms lämpligt sammanförs berörda vårdnadshavare och elever på skolan till information, samtal och överenskommelser.

 

6. Dokumentation

Skolan har en särskild blankett ”Dokumentation av diskriminering eller kränkande behandling” som fylls i vid upptäckt av kränkande beteende. Hela processen ska dokumenteras. Av dokumentationen ska följande framgå:

1. Där ska det framgå att en utredning startar och där ska det dokumenteras vad som föranledde att en utredning ska startas. Det ska framgå vem som upptäckte och på vilket sätt, när samt vem som har ansvaret för att utredningen startar.
2. Själva utredningsarbetet ska dokumenteras.
3. Analys och bedömning av utredningen ska beskrivas. Viktigt att både beskriva vad som hänt och vad som inte kan styrkas i analysen.
4. Åtgärder
5. Åtgärdsprogram

Dokumentationen sparas i skolans dokumentationsskåp med elevakter.

 

7. Uppföljning

Uppföljning sker utifrån den upprättade handlingsplanen i aktuellt ärende.  Det är viktigt att alla inblandade får komma till tals i uppföljningen. Därför rekommenderas att uppföljningen inleds med ett samtal med den som varit utsatt. Uppföljningen bör göras inom rimlig tid, och innehålla utvärdering av utredningen, åtgärderna och dokumentationen: Vad gjorde skolan bra, vad kunde göras bättre och nådde skolan målet med de vidtagna åtgärderna? Det är också viktigt att diskutera om händelsen ingår i ett mönster påskolan. I så fall måste skolan upprätta en handlingsplan för att ta tag i problemet i stort. Det kan också leda till att likabehandlingsplanen behöver revideras. Stäm av med de inblandade när de vill att man ska återkoppla. Vilka förväntningar finns och vad är lämpligt? Avstämning bör ske löpande och anpassas till kränkningens omfattning, oavsett om kränkningen varit stor eller liten och situationen börjar lägga sig och åtgärderna kan avta. Varje gång något inträffat ska åtgärderna ha ett tydligt avslut så att alla parter är införstådda. Skolan bör ha ett avslut innan varje terminsslut. När man har haft en uppföljning och åtgärderna avslutas är det viktigt att den utsatte känner sig så trygg att personen vet vart den ska vända sig om något händer igen.

 

 

 

 

8. Extra stöd för den kränkte. Den kränkte kan behöva extra stöd under längre eller kortare tid, t ex i form av samtal och träning i att hantera rädsla och ängslan.

9. Om kränkningarna inte upphör är det viktigt att gå vidare utan dröjsmål. Rektor informerar skolans styrelse och övrig personal och arbetar vidare med flera alternativ av åtgärder: polisanmälan, anmälan till socialtjänsten, utredning i elevhälsoteamet, anordnande av annan studieplats för den eller de som utsätter samt i sista hand en dialog om förflyttning till annan skola av den eller de som utsätter.

 

10. Ärendet avslutas när det kan säkerställas att trakasserier, diskriminering eller annan kränkning har upphört.

 

 

 

Särskild information till elever och vårdnadshavare

Om elev och/eller vårdnadshavare misstänker att någon eller att man själv eller ens barn är utsatt för kränkande behandling, är det naturligt att i första hand vända sig till klassföreståndaren. Det går också bra att vända sig till rektor. En anmälan kan göras muntligt till någon av dessa personer i skolan. Det går också bra att skriva ett brev till någon av dessa befattningshavare och där berätta om den kränkande behandling som man misstänker eller tycker förekommer. En anmälan tas alltid på allvar och förs vidare till rektor av den som tagit emot anmälan. Rektor fattar beslut om på vilket sätt som utredningen tas vidare och meddelar detta till vårdnadshavarna och eleven. Vårdnadshavarna har ansvar för att meddela skolan om man befarar att kränkningar förekommer i skolan samt efter bästa förmåga medverka till positiva lösningar. Om elever och vårdnadshavare inte är nöjda med på det sätt som skolan arbetar med utredning av kränkningar, kan man vända sig till skolans styrelse eller skolchefen i Filipstads kommun.